Snabb som en brandman och fulsöt hund......;)

Tro det eller ej, men imorse var jag ovanligt pigg när klockan ringde, eller ja iallafall inte riktigt lika trött som jag brukar vara... ha,ha. Allt är ju relativt men om man utgår från mig ......;)

Jag hade förberett allt som gick att förbereda. Lagt fram kläder, fixat matlåda, ja till och med laddat kaffebryggaren.....det var bara till att trycka på knappen :-).
Duscha, fick jag dock göra på morgonen ;). Men Ibland är jag så  trött att jag nästan funderat på att duscha och klä mig på kvällen och gå direkt till bilen när jag vaknat;)..........He,he,he, nej bara skoja, där går gränsen även för mig! Men jag kände mig nästan som en brandman imorse då klockan ringde.
Duschade och fullkomligen hoppade i kläderna. Kaffekoppen och en macka i handen samtidigt som jag försökte sminka mig lite.;) Det gick snabbt!
 R vet hur jag fungerar, så det är han som fixar så att barnen kommer upp och blir färdiga. Älskar dig R!:-)

                   



Har inte hunnit så mycket annat änn att jobba idag. Hämtat barnen och hem och fixa mat. Och om 2 timmar är det dax att bege sig till jobbet igen. Jag vet, det kanske låter som att jag alltid jobbar. Men vissa perioder jobbar jag ganska mycket och sedan kan jag vara ledig ganska länge. Tycker ändå att det fungerar bra för oss alla, på det här viset behöver barnen inte vara onödigt mycket på dagis och fritids:-).


På sista tiden har det varit rätt mycket dagdrömmeri om hundar.Läser och läser allt jag kommer över om hundar och olika raser.

 Jag har aldrig haft någon direkt favoritras. Alltså jag har nog aldrig kännt,Wow den rasen skulle passa oss till 100%!
Det är ju så att man vill hitta en hund som passar både till mentalitet och till utseende. Kanske därför det blev en blandis förra gången?(och även tidigare?)
R, däremot har alltid haft en favoritras som han tycker skulle passa både till utseende och mentalitet. Jag tror nog att detta kan vara en kanonhund rent mentalt men jag har väl inte klickat rent utseendemässigt.
 Men nu! Ja jag vet inte, jag börjar nog smälta lite för denna fulsöta hund.....he, he, he. ;)
När jag frågade E, vad hon tyckte, så skakade hon på huvudet, men jag tror att kanske även hon kan ändra sig. Det är ju faktiskt först och främst mentaliteten som är viktigast.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0